Biografi

Martha Sandwall-Bergström 1913-2000

Detta är en kortfattad biografisk presentation. Den som är medlem i Martha Sandwall-Bergströmsällskapet får genom medlemsblad och sällskapsträffar mer information.

Martha (Majken, Birgitta) Sandwall föddes den 5 juni 1913 i Nävelsjö, Jönköpings län, Småland. De tidiga åren bodde hon på gården Lugnet tillsammans med sina föräldrar, farföräldrar och fem syskon. Fadern Gustaf var pastor i Alliansmissionen och modern Elisabet sjuksköterska.






1922 förvärvade paret Sandwall Lannaskede hälsobrunn som låg i närheten av Lugnet. Här hade de tänkt sig ett gemensamt arbete med människors fysiska och själsliga hälsa, men Gustaf Sandwall dog redan efter ett drygt år på kuranstalten. Elisabet Sandwall fortsatte att driva och utveckla den stora och arbetskrävande anläggningen i närmare tjugo år och under hennes ledning blev den en viktig ekonomisk faktor i bygden.



Redan tidigt började Martha Sandwall att intressera sig för berättelser av olika slag. Hennes farfar var en omvittnat god berättare men även böckerna lockade. Som många litteraturintresserade unga människor skrev Martha själv och drömde om att en dag bli författare. Vägen dit gick via skoluppsatser, noveller för veckopressen och annat brödskrivande. Som ung fick hon hjälpa till på kuranstalten, men hon arbetade även som au pair i Polen och i Frankrike och gick på kontorsutbildning på Pålmans i Stockholm.

Under en period i Lannaskede mötte Martha arkeolog Lars-Erik Bergström, som hade hyrt in sig på brunnen med anledning av ett arbete i Lannaskede gamla kyrka. Detta arbete resulterade i en artikel i Fornvännen 1945, om en gravkista från missionstiden, men främst i äktenskapet med Martha. De gifte sig och fick dottern Britta-Clara 1939.




Efter att ha flyttat runt under några år bosatte de sig så småningom på Lidingö i Stockholm. Martha skrev för veckopressen men den stora litterära framgången kom först 1945 då hon med Kulla-Gulla vann en barnbokstävling utlyst av Bonniers. Här använde hon sig av egna erfarenheter, lät sig inspireras av människor hon känt och mött, det hon fått berättat för sig av den äldre generationen och sådant som hon läst och tagit intryck av. De proletära motiven i manuset ansågs vara något nytt i barnlitteraturen och boken väckte uppmärksamhet, hos både läsare och kritiker. De följande delarna i det som kom att bli Kulla-Gullasviten fick ett mer blandat kritikermottagande; läsarna däremot följde troget Kulla-Gullas öden och äventyr – och bad om uppföljare långt efter det att myrtenkronan bundits i den sista delen.


Efter en lång rad Kulla-Gulla-böcker ville Martha Sandwall-Bergström bredda sin litterära repertoar. Hon skrev en historisk ungdomsroman, Johanna (1948), och under pseudonymen Anna Loo en bok för vuxna, Objuden gäst (1950). Trilogin om stockholmsflickan Majken Oskarsson (1952-1955) som följde på dessa böcker kom att få stor betydelse för utvecklingen av den moderna svenska ungdomsboken.

När samtidsskildringen om arbetarfamiljen Oskarsson skrevs hade Martha Sandwall-Bergström redan flyttat från Sverige och bosatt sig med sin familj i Spanien. Den ursprungliga tanken var att för en tid komma undan de kritiska och hätska rösterna om hennes skrivande – i en debatt om flickböcker hade Kulla-Gulla utpekats som exempel på förljugen och smakförsämrande litteratur – men hon blev kvar i Spanien i trettio år.

I Spanien var klimatet fint för Martha Sandwall-Bergströms familj. Både hennes diabetessjuke man och funktionshindrade dotter (Britta-Clara hade fötts utan sköldkörtel) var i behov av stöd och vård – och värme och bad gjorde gott. I Spanien ägnade Martha sig även åt verksamhet av olika slag: fruktodling, djuruppfödning och investeringar i byggnads- och utvecklingsprojekt. Inspirerad av och med en allt djupare kunskap om förhållandena i det nya landet skrev hon två trilogier där handlingen utspelas i Spanien, en om den fromma Pepita (1955-1958) som går in i en traditionell kvinnoroll och en om den explosiva Arabella (1959-1962) som vill bli tjurfäktare.

Från 1960-talet och framåt ägnade sig Martha Sandwall-Bergström åt studiet av existentiella frågor och ett ivrigt andligt sökande, något som också resulterade i texter, bland annat i spiritualisternas organ Utan Gräns. Hon skrev även en ungdomsbok, Mysteriet vid korsvägen (1971), den första med en pojke i huvudrollen. Så småningom flyttade hon hem till Sverige och bodde under de sista decennierna i sitt liv på olika adresser i södra Sverige. Hon avled i Malmö år 2000.



År 1999 inrättade Martha Sandwall-Bergström en författarfond och samtidigt instiftades Kulla-Gullapriset (80 000 SEK) som delas ut årligen, vartannat år till en författare och vartannat år till en forskare. Pristagarna ska vara boende i Sverige och skriva, eller forska om, barn- och ungdomslitteratur. Det första priset delades ut 1999 och gick till bilderbokskonstnären Ann-Madeleine Gelotte. Till priset hör förutom prissumman ett diplom, signerat Maj Fagerberg. Maj har även illustrerat Kulla-Gullaserien då den gavs ut i en ny version på 1990-talet.

År 2000 såg Kulla-Gulla-diplomet ut så här:


Klicka här för att se vilka som belönats med Kulla-Gullapriset från 1999 och framåt (länken öppnas i nytt fönster).